No Man´s friend
Läste en liten text om proffs och klantärslen igår på skit hust som jag tyckte stämde in så bra på en annan!!
"Jag blir imponerad över folk som kan och folk som gör. Det spelar egentligen ingen roll vad de sysslar med :
Hatt makare,mekaniker, Pinstripare.
Att se vana händer arbeta tillsammans med en koncentrerad blick brukar inspirera. Insperationen kan dock snabbt brytas ner när man själv ska hålla på. Som när man skruvar till exempel. Somliga kan byta topplopckspackning på en timme, utan problem. medan andra, jag själv exempelvis håller på idagar för att man strular till det. Det första brukar vara ett tappat tändstift i golvet. Porslinsdammet yr och elektroden far åt helvete. Jippi, då var man minus ett stift helt plötsligt. Sedan drar man av en topplocksbult långt där nere å först då uppmärksammas bristen på insatsgängor och mängden slöa borrar man äger.
Självklart är det lördagseftermiddag och man vet att det inte kommer att bli körbart föränn tidigast måndagskväll och att man måste köpa grejer för 500 spänn i onödan, Mobilen ringer Nära och kära vill veta om man är klar snart.
När alla topplocksbultar elimeneras och själva topplocket ska lyftas sitter det tvärfast. Som det vore ihopgjutet med blocket. Efter tredje blodiga knogen hämtar man spettet och kastar in i närmaste avgasport. Man häver sig och bryter runt skrikande tills skiten lossnat med en skaplig smäll och spettet drar en ful bula i motorhuven och på vänster innerskärm. Grattis.
När man väl är klar har finishen blivit brutalt patinerad och den bil som för 3 dagar sen såg bra ut liknar nu ett dassigt folkracerussin under huven.
Strax innan uppstart får man iallafall uppleva några lyckliga sekunder innan kylarvätskan börjar fyllas på.
När man ser den börja rinna ur ett tändstifts hål känns det ofattbart jobbigt.
Hur bär sig alla andra åt?
Superfinish med lustgas,Kompressor och kromade headers kan d puttra runt i åratal. Köra nior och har aldrig problem. När de väll uppstår något rivs motorn på kvällen och är körbar dagen därpå. Fortfarande är allt lika fräscht som förut. Dessa övermänniskor brukar ofta vara bra på allt. De bygger chassin, motorer och totalrenoverar en 1800tals kåk på fem månader, inklusive nybyggt dubbelgarage med travers. De kan lackera , designa och bygga storfamilj. Uppfinna, laga och göra rätt från början.
De vet inte hur vi andra har det.
Det blir så otroligt tungjobbat med allt onödigt arbete. Som den gången då jag backade min nybyggda A-traktor ut ur garaget. Tre års arbete och total uppoffring skulle äntligen avnjutas. Jag var ivrig och hoppade in i hytten, Slog igen förardörren och tittade ut genom bakrutan över höger axel medan en bråskande bakning påbörjades. Jag glömmer alldrig kraschljudet. Förardörren hade obemärkt studsat upp igen och det såg inte alls bra ut där den satt våldsamt intryckt i vänster framskärm och centerlinefälgen.
Hela tiden blir det så där.
Jobbigast var nog den gången när alla sparpengar låg i en cheva bigblock och då oljetryckslampan ilsket tändes precis innan mållinjen när varvräknaren pekade på 8000.
Tillvaron kändes overklig och blicken kastades ned på den mekaniska oljetrycksmätaren. Den visade inget nåd då den bekräftade tryckbortfallet. Den visade noll och inget.
Obduktionen visade att trots limmat nät i lyftargalleriet hade delar av en trasig ventilfjäder letat sig hela vägen ner till tråget Och, trots filter raka vägen in i oljepumpen där drevet låstes fast.
Så där håller det på. Det bidrar dock till att jag verkligen uppskattar folk som får det att fungera och någon gång kanske jag också kan bli som dom, även om det kommer ta 150år.
Jag vet att resten av Gasolines medarbetare också är envisa visionärer. Om du känner igen dig kommer denna tidning definitift att vara en kompis på vägen.
Kämpa på!"
Ja så där står d skrivet i en tidsskrift jag köper varannan månad,,
Kommentera om du känner igen dig,,,,
/Shooters
"Jag blir imponerad över folk som kan och folk som gör. Det spelar egentligen ingen roll vad de sysslar med :
Hatt makare,mekaniker, Pinstripare.
Att se vana händer arbeta tillsammans med en koncentrerad blick brukar inspirera. Insperationen kan dock snabbt brytas ner när man själv ska hålla på. Som när man skruvar till exempel. Somliga kan byta topplopckspackning på en timme, utan problem. medan andra, jag själv exempelvis håller på idagar för att man strular till det. Det första brukar vara ett tappat tändstift i golvet. Porslinsdammet yr och elektroden far åt helvete. Jippi, då var man minus ett stift helt plötsligt. Sedan drar man av en topplocksbult långt där nere å först då uppmärksammas bristen på insatsgängor och mängden slöa borrar man äger.
Självklart är det lördagseftermiddag och man vet att det inte kommer att bli körbart föränn tidigast måndagskväll och att man måste köpa grejer för 500 spänn i onödan, Mobilen ringer Nära och kära vill veta om man är klar snart.
När alla topplocksbultar elimeneras och själva topplocket ska lyftas sitter det tvärfast. Som det vore ihopgjutet med blocket. Efter tredje blodiga knogen hämtar man spettet och kastar in i närmaste avgasport. Man häver sig och bryter runt skrikande tills skiten lossnat med en skaplig smäll och spettet drar en ful bula i motorhuven och på vänster innerskärm. Grattis.
När man väl är klar har finishen blivit brutalt patinerad och den bil som för 3 dagar sen såg bra ut liknar nu ett dassigt folkracerussin under huven.
Strax innan uppstart får man iallafall uppleva några lyckliga sekunder innan kylarvätskan börjar fyllas på.
När man ser den börja rinna ur ett tändstifts hål känns det ofattbart jobbigt.
Hur bär sig alla andra åt?
Superfinish med lustgas,Kompressor och kromade headers kan d puttra runt i åratal. Köra nior och har aldrig problem. När de väll uppstår något rivs motorn på kvällen och är körbar dagen därpå. Fortfarande är allt lika fräscht som förut. Dessa övermänniskor brukar ofta vara bra på allt. De bygger chassin, motorer och totalrenoverar en 1800tals kåk på fem månader, inklusive nybyggt dubbelgarage med travers. De kan lackera , designa och bygga storfamilj. Uppfinna, laga och göra rätt från början.
De vet inte hur vi andra har det.
Det blir så otroligt tungjobbat med allt onödigt arbete. Som den gången då jag backade min nybyggda A-traktor ut ur garaget. Tre års arbete och total uppoffring skulle äntligen avnjutas. Jag var ivrig och hoppade in i hytten, Slog igen förardörren och tittade ut genom bakrutan över höger axel medan en bråskande bakning påbörjades. Jag glömmer alldrig kraschljudet. Förardörren hade obemärkt studsat upp igen och det såg inte alls bra ut där den satt våldsamt intryckt i vänster framskärm och centerlinefälgen.
Hela tiden blir det så där.
Jobbigast var nog den gången när alla sparpengar låg i en cheva bigblock och då oljetryckslampan ilsket tändes precis innan mållinjen när varvräknaren pekade på 8000.
Tillvaron kändes overklig och blicken kastades ned på den mekaniska oljetrycksmätaren. Den visade inget nåd då den bekräftade tryckbortfallet. Den visade noll och inget.
Obduktionen visade att trots limmat nät i lyftargalleriet hade delar av en trasig ventilfjäder letat sig hela vägen ner till tråget Och, trots filter raka vägen in i oljepumpen där drevet låstes fast.
Så där håller det på. Det bidrar dock till att jag verkligen uppskattar folk som får det att fungera och någon gång kanske jag också kan bli som dom, även om det kommer ta 150år.
Jag vet att resten av Gasolines medarbetare också är envisa visionärer. Om du känner igen dig kommer denna tidning definitift att vara en kompis på vägen.
Kämpa på!"
Ja så där står d skrivet i en tidsskrift jag köper varannan månad,,
Kommentera om du känner igen dig,,,,
/Shooters
